Meny Stäng

Vad innebär dröjsmålsavgift?

Vad innebär dröjsmålsavgift?

Dröjsmålsavgift – vi reder ut begreppen

Du har säkert läst det i finstilt på fakturor som landat i brevlådan. Dröjsmålsavgift. Men vad betyder det egentligen? Det ska vi reda ut här.

Den grundläggande betydelsen är att det helt enkelt är en avgift på något som dröjt – alltså en avgift om du har missat att betala in en faktura och eller annan räkning. På varje faktura finns en sista betalningsdag angiven, dagen då betalningen ska vara företaget tillhanda. Om betalningen inte är inne i tid har de då rätt att ta ut en avgift för förseningen. Dröjsmålsavgiften är helt enkelt skapad för att sätta lite press på den som ska betala. Dessutom är tanken att den skyndar på betalningen eftersom själva dröjsmålsavgiften ökar successivt – ju längre tid man väntar med betalningen desto mer ökar den.

Först skickas dock alltid en betalningspåminnelse ut – för att påminna om att betalningen ska in och hur stort beloppet är. Då anges också när en eventuell dröjsmålsavgift kommer att utkrävas och hur stor den är. Betalningspåminnelsen brukar skickas ut några dagar efter att betalningen egentligen skulle varit företaget tillhanda. På själva påminnelsen kan också en påminnelseavgift läggas – för administrativa kostnader. Den ligger då på 60 kronor.

Så stor är dröjsmålsavgiften

Men hur stor är själva dröjsmålsavgiften? Det beror helt enkelt på hur lång tid det dröjer innan du har betalat räkningen. Enligt svensk lag är dröjsmålsavgiften två procent på det ursprungliga fakturabeloppet – om fakturan eller räkningen betalas inom förfallomånaden (månaden då den ursprungligen skulle betalats). Sedan ökar den successivt enligt följande:

  • Två procent om räkningen betalas innan förfallomånaden är slut.
  • Fyra procent om räkningen betalas under första månaden efter förfallomånaden.
  • Sex procent om räkningen betalas under andra månaden efter förfallomånaden.
  • Därefter läggs en procent på för varje månad som går.

Men hur stor är själva dröjsmålsavgiften?

En dröjsmålsavgift är dock alltid minst 100 kronor – förutom om själva ursprungsfakturan är mindre än så. Då blir dröjsmålsavgiften samma som det ursprungliga fakturabeloppet.

Om man trots påminnelser och dröjsmålsavgift inte har betalat fakturan kan företaget som ska ta emot betalningen gå till inkasso vilket innebär att du kan få betala extra för att inkassobolaget skickar ett inkassokrav till dig. Sista steget är att de tar hjälp av Kronofogdemyndigheten för att driva in skulden.

Företaget du ska betala till kan gå direkt till inkasso utan att påminna dig om betalningen – och det är just därför dröjsmålsavgiftens storlek är reglerad i lag. Det är helt enkelt för att skydda dig som konsument så att inte avgifterna sätts godtyckligt och skenar.